- Vem skriver du meddelande till?
- Farsan.
- Ska du bjuda han på date eller? Du har ju fan suttit och författat i tjugo minuter!
- Ja, men det är änna lite känsligt...
- Vadå då?
- Det här var rätt längesedan alltså, typ tio år sedan. Jag hade sjukt lite pengar och alla bara höll på och festa som fan. Dessutom försökte jag stajla för en tjej och grejer. Jag hade ruskigt kass cash-flow för tillfället och gjorde en jävla dum grej.
- Nej, vadå? Rånade du en bank eller?
- Nej nej. Jag tog en av min farsas tavlor och sålde den för en miljon.
- Oueh?! Är du helt bränd eller? Han lackade ur rätt bra när han kom hem från jobbet va? Märkte att tavlan var borta, och bara såg en mörkare fyrkant på tapeten där den inte blekts, smutskonturer runt där tavlan suttit...
- Nej för fan. Jag gjorde en kopia av den innan jag sålde den.
- Åhh fy fan vad smart! Det är ju helt jävla lysande. Eller så lysande det kan bli att stjäla från sina föräldrar i alla fall.
- Mmm, jag vet. Men igår, tio år senare, sitter han och kollar på auktioner på internet och ser tavlan auktioneras ut för femton miljoner i Österrike!
- Gott för dig...
- Nej, så han kontaktar auktionisten och säger att de håller på att sälja en kopia och så. De svarar att det verkligen inte är någon kopia så farsan fattar ingenting, men han är rätt upprörd.
- Det är la inte så konstigt. Han vet ju bara att han har blivit blåst, men vet inte om det är nu eller när han köpte tavlan för tjugo år sedan. Han har ju definitivt ingen aning om att det var i perioden mittimellan.
- Nej, det är det jag sitter och förklarar i sms-ett.
- Åhh fan, snyggt. Lyckas du snacka dig ur det där på 160 tecken så är du rätt skicklig alltså.