Naken

Jag är klär av mig för att duscha. Just som jag slänger småbyxorna i tvättkorgen ringer det i mobilen. Det är ett ganska långt och trevligt telefonsamtal och jag står upp i badrummet och gestikulerar medan jag talar. Efter ett tag får jag för mig att jag vill visa den jag talar med en sak på Internet. Det är ingen hemma så jag glider ut till datorn för att ta reda på adressen. Au naturelle. Det är inga konstigheter med det. Vi fortsätter att tala ett bra tag, och för varje minut faller tillståndet av min nakenhet längre bort i mitt medvetande. Lika långsamt som insikten om att jag går runt i födelsedräkt sjunker i glömska skulle den snart hastigt dyka upp igen.

Direkt när vi lägger på ringer det igen. Det är Markus, han har tagit ledigt från jobbet imorgon och är därför mycket uppåt. Förväntansfull inför den förlängda helgen talar han om diverse roliga saker som vi skall ta oss till. Jag rycks med i hans entusiasm och reser mig upp och vankar av och an i lägenheten. Medan jag vandrar runt i lägenheten fokuserar jag blicken på just ingenting. Jag är omedveten om min omgivning.

Det är jag ända tills jag bryskt återfår medvetandet.
Helt plötsligt står jag i köket och tittar ut genom fönstret.
I midjehöjd, två meter ifrån mig ser jag ett ansikte som är lika väderbitet som det ser pojkaktigt förvånat ut. Jag ställer mig på tå och ser att under ansiktet sitter kroppen av en 105kg tung brittisk ställningsbyggare.

- Se där ja, ställningsbyggare. Muttrar jag och nickar för att hälsa.

Han nickar tillbaka och ett snett leende spräcker upp läderansiktet så att hans brittiska tandrad blottas. Jag ler tillbaka, gör tummen upp och vänder mig om och börjar gå mot duschen.